En storm i ett vattenglas

En blogg om politik, journalistik och skrivande.

Flashback och näthatet

Kategori:Journalistik

GP skriver idag om näthatet på Flashback.
Bakgrunden är att diskussionforumet har en tråd med titeln "Sveriges hundra farligaste kvinnor" där det, precis som det brukar på Flashback, förekommer skitkastning åt höger och vänster. Det är givetvis modbjudande att den här typen av personangrepp förekommer, men jag kan inte hjälpa att reagera på en del av kommentarerna som kommer från polisens håll.
 
- Med internet har vi skapat ett monster. Ingen kan stänga av det, och på vissa ställen råder anarki. Vi kan inte alltid rå på det som läggs ut, säger Jens Ahlstrand, chef för polisens it-forensiska verksamhet i Västra Götaland.
 
Exakt vad är det som Ahlstrand menar här? Är det önskvärt att kunna "stänga av" internet? Censurera vad som skrivs? Även om den här typen av skit inte borde förekomma så är inte lösningen att försöka lägga locket på. Ett av huvudproblemen är att lagstiftningen är ålderdomlig och över huvud taget inte anpassad efter internet, så det är där som första steget bör tas. Debattörer från olika läger har ofta en fablesse för att måla ut internet som något nytt, unikt och skrämmande, som behöver kontrolleras.
Låt oss nu behålla perspektiven, det är inget nytt med förtal eller ärekränkningar, det enda som har förändrats är i vilket medium de framförs och det är därifrån man behöver jobba. Jag har dock svårt att känna sympati för polisen när man dels beskriver Flashback som "en arena där kriminella kan begå brott" och dels inte ens verkar läsa alla anmälningar som kommer in. Lennart Palm vi polisen säger:
 
- Det är inget eget brott. Vi kan inte skilja på olaga hot på nätet, i brev eller öga mot öga. Alternativet är att gå in och läsa alla anmälningar som har kommit in om olaga hot, och det är tusentals.
 
Senast jag tittade så hade svenska myndigheter en skyldighet att läsa inkomna anmälningar, eller har det förändrats någonstans på vägen? Tro tusan att siffran över ouppklarade brott är stor om man inte ens bemödar sig med att läsa alla anmälningar.
 
Frestelsen finns att framställa internet som något annorlunda och dramatisera det mer än nödvändigt, gör inte det. Det som behövs är en fungerande lagstiftning, inte "hårdare tag" a la 1984.P

Kommentarer

  • Johan säger:

    Läs rätt innan du sätter dig vid tangentbordet. Självklart läser de anmälningarna! Det han säger är att hot på nätet inte registreras som ett eget brott. Därför kan man inte se i statistiken hur ofta det förekommer.

    Svar: Jag läser inte ur det ur texten. I paragrafen innan citatet så nämner ju Palm att det inte finns någon statistik på hur många brott som anmäls, vilket implicerar att alla anmälningar inte läses. Om de faktiskt läser alla anmälningarna så lyckades Palm dåligt med att föra fram det.
    David Skansholm

    2013-01-10 | 14:42:46
  • Erik Gertkvist säger:

    På Pompeijis väggar fanns klotter av typen "X tar den i tvåan". Jag tror dock inte att romarna såg "vägghatet" som ett problem och krävde att väggarna skulle avvecklas.

    Bah! Människan är en social varelse, och flockdjur ägnar sig alltid åt att a) dra upp gränser mellan den egna flocken och andra flockar samt b) åt att skapa en hackordning inom flocken. Att försöka stoppa detta är en övning i futilitet (åtminstone innan genmanipulation börjar användas i stor skala, fast då är vi knappast människor längre).

    Problemet skulle enkelt kunna lösas genom att förklara ovanstående för barnen. Att jämföras med ettåriga chimpanser gör det mindre attraktivt att mobba, och långt lättare att skratta åt mobbarna.

    2013-01-11 | 08:46:33

Kommentera inlägget här: